Första låten för stråkarna är Omaniå. De har just kört igenom den en gång.. ”Lite folkmusikkänsla” ”och här är det meditativt..”




De tar igenom Omaniå första gången, stannar och resonerar om detaljer i arret. Det är rytmiskt på ett folkmusiksätt, som är lite svår för klassiska musiker. Tormod tar en bit i taget. Det låter fantastiskt redan vid första genomspelningen. Lassa står med arret i kontrollrummet och noterar varje takt där det inte är 100% bra. Samtidigt spelar han in. tar om reparationsställena. Dubbar. Så var den klar.

häpp vidare till nästa låt: Omine. Klangmässigt varmare och mjukare och mer klassisk.
Kaffe får vänta en låt..