Alignment – the release concert (In Swedish) Mingel före konserten i foajén. Trångt blev det, litet utrymme. Längst fram till vänster står Lotta Hasselqvist, som jag samarbetade med i början av 80-talet. Många vänner, mycket värme och energi För att få lite belysning på deras ansikten inköptes en massa ficklampor, som sen fick ett färgfilter påklistrat. Mycket stämningsfullt. En hade inte gjort det, det blev häftigt det med. Rytmus Sångelever stod i gångarna och sjöng grundtonen, under sista låten Unity. Närmast kameran är Matilda, med ficklampan tänd. Och här är andra sidans Rytmus-sångare. Det blev så mäktigt med deras sång och häftigt med bara ficklampor riktade mot ansiktet Hela gänget efter konserten. Kan du se kärleksfulla värmen mellan Xavier och mig? Jag stryker honom över armen. Han äär sååå underbar att samarbeta med! Mingel och prat på scen efteråt. Eftersom det var så trångt i foajén, fick även scenen bli mingelplats. Och det bars omkring på brickor med fingermat. Bara att ta för sig. En del var himla smaskigt mums 🙂 Min dotter Matilda med kompisarna Inez, Felicia och Calle efter konserten Brith, Sune (som gör alla omslag) dotter Ella, kusin Anna, Kristina Aspeqvist (som spelar slagverk på HOYA) och en slagverkare från Ghana på besök (hon tyckte att det var kalllt ~brrrrr~ här i Sverige). Dipskålarna på bordet.. Det är en väldigt intim lokal, stor scen, publiken sitter nära, alla ser bra allt som sker på scen. Mycket trevligt att vara där. Me like! Xavier spelade på allt. Här blåser han rytmen i ett elrör. Om det svänger? You bet! Vi hade ingen koordinering på bugandet. Allt skedde i personlig takt.. hahaha 🙂 Kolla Inez hår! Det står runt henne som blomblad just när hon kommer upp från bugandet. Oerhört vackert. Och så har även Tom och Thomas sällat sig till skaran.. Malou berättar för sångarna från musikgymnasiet Rytmus i Stockholm vad som ska hända. I bakgrunden gullar Tessan med Hannas lilla Miranda, inte ens året gammal. Hanna och Miranda. Då och då fick hon ta paus och amma den lilla och som du kan se, så har Miranda redan fattat tag om mikrofonstativet. Hon vet hur en slipsten ska dras 🙂 Första rep av Unity. Sångarna skulle sjunga på och runt en enda ton. Den ton Unity vilar på rakt igenom. Att sjunga på vilken vokal de ville, lägga soundet hur som helst i munnen. Ljusteknikerrep med Ralph, som jobbar på Boulevardteatern. Han var positiv och engagerad. Ingenting var omöjligt, han kom på lösningar på de av mina önskemål som gick utanför det vanliga.. Xavier blåser rytmen i elröret. I hans händer kan allt användes till att skapa musik. Mellansnack Thomas, han ser så försynt ut och på ett sätt är han det också. Han inser inte sin egen storhet som musiker! I bakgrunden står Tom och stämmer om till nästa låt. Eftersom vi följde den uråldriga Solfeggioskalan, så stämdes instrumenten om mellan varje låt. Stilstudie. Ta emot, ta emot, känn in Vilken koncentration. Nu är det sminktime. Jag sminkar mig inte vare sig i vardagslag och sällan till fest. Bara på scen.. Många olika små burkar blir det. Vi sitter på en lång rad. Jag berättar om när jag glömde stänga av mobilen under en begravning och att det naturligtvis började ringa när det var som tystast.. och att mobilen låg oåtkomlig för mig... iiiiiii jag skämdes en hel del då.. så stäng av era mobiler kära ni.. Vi började med Alignment. Tess och Hanna spelade på skålarna, Xavier spelar på kroppen. Att gå inåt är en fröjd, hämta tonerna inifrån. Ibland föds de så här. Jag trivs så bra att samarbeta med Hanna Wanngård och Tess Andersson. Tillsammans blir vi som en böljande våg, som flödar fram. Underbart för mig. De bara är, Hanna och Tess. Ser du kristallskålarna i bakgrunden? eller som Lasse sa i studion vid inspelningen; Kan du flytta lite på den där jättestora fruktskålen.. hahaha 🙂 Basisten Tom Tveita var en för mig ny och mycket givande bekantskap. Han var lågmäld och på nåt sätt smög han in i det hela. Växte för varje stund. Thomas Hellsten - åå vad jag gillar hans lir. Han är en riktig musikant, lekfull och mångsidig, spelar och sjunger, har en fin sångröst. Ser du den lilla tunna micken, som är fasttejpad på sångmicken? Den använde han och sjöng i ihop med sin vocoder, som omvandlar ljudet in och ger olika tonhöjd. Hela bandet på Boulevardteatern, det är skålar överallt. Ser du lavalampan i bakgrunden? Den var väldigt skön att fästa blicken på, medan den relativt stilla, långsamma och långa Onahe böljade fram. Xavier, Hanna och jag. Jag tog med mig min modertrumma, den runda nere till vänster och en boudran. åå va kul sa Xavier och monterade upp på stativ och lirade så skjortorna fladdrade. Stefan Wåhlberg skapade min klänning i svart-vitt, med bara lite limegrönt på insidan av halsen. Avskalat, rent. Så snygg! Jag kände mig som en gudinna (och vem vill inte känna sig så!? Me like) Xavier mitt i sitt flöde, spelenergin är alltid hög. Jag blir lycklig av denna bild på Xavier, han är mitt i musiken. Ser du Xavier som svänger sitt elrör, i olika fart, för att få olika toner. Tonerna känns som kosmos, rymd Oljeprojektorn riktades mot mig under Breathe Out. Effektfullt mot min vita kjol. Grön i knoppen, tja varför inte? Ännu en med oljeprojektorfärger Xavier du underbare musiker. Tillsammans skapade vi de flesta sångerna på Alignment-albumet. Det var ett fantastiskt samarbete, mycket inspirerande för mig. Det finns mycket kärlek och värme mellan oss Hanna Wanngård. Vi har samarbetat på HOYA och Omine, hon var med mig till Japan. Otroligt erfaren, har stenkoll på nivåer, tonläge, precision. Och en härlig person. För mig är hon en förkroppsligad älva. Therese Tess Andersson. Hon är turboalt, med en botten som tål att vila på. Vi har samarbetat vid inspelningen av OMINE och hon var också med till Japan. Hon hade sån koll på de här flytande sångerna, mycket mer än jag. Alltid positiv. För mig är hon en amazon, en krigarsjäl. En kraftfull person, som man kan känna sig trygg med. Tom Tveita. det strålade om honom. Tack kära ni för att ni kom och ville fira med mig. Kramade några från rytmus-eleverna efteråt. De funderade över hur jag gjorde, när jag sjöng de de där höga skarpa tonerna och jag förklarade. Kramtime. Jag får en bamsevarm kärleksfull kram av min dotter Ella. Åå underbart Dubbelkram. Det var så många som kände varann i publiken och efteråt gick kramvågen hög. Härlig bild!