Ojojoj, vad känsligt det är att spela flageoleter i ensemble. De ligger så högt upp, där det är minimalt manöverutrymme.. om ens en millimeter mellan stämt och ostämt. Kanawah har en massa såna i arret. Vissa saker går ögonblickligen rätt, andra får tas några gånger. Flageoleter tillhör den sistnämnda kategorin. Men efter ett par genomspelningar […]
Kanawah-check. Promise in the air-check. Läs mer »
Vi börjar nästa låt: AmaOna Mia Lead Me Home För att kunna spela in den, får Lasse speeda datorns klocka 7 cent. När vi spelade in låten, så hade hela stämningen höjts något. Kanske låg vi på 441 khz? Det var inget vi reflekterade över just då. Det är först nu, när det ska läggas
AmaOna Mia Lead Me Home o sen fika Läs mer »
Nu är jag återigen i studion, Lasse och Tormod lyssnar igenom tagningar och stråket på Nu faller ljuset in i mig blir som en varm omfamning. Det låter fantastiskt bra. Man blir alldeles mjuk inuti när man hör stråkarna. Dags för fika. Och nu börjar musikerna droppa in, plocka upp sina instrument och stämma, småprata
Julskiva in the making – dag 3 Läs mer »
Här har vi klippt början och det orsakade lite problem för stråkmusikerna och deras noter. Men det löste sig, Lasse gav tecken till Tormod när tempot börjar. och så var låten igång. Tjohej! intonationen är inte riktigt helt okej ihop med inspelningen. Lasse ändrar klockan 4 cent, så att det ska funka igen. Kontrabasisten är
Hoya – tack stråkmusiker för idag Läs mer »
Nu fnittras det och stämningen är lätt och glad. Kaffepausen gjorde sitt till. Nu har vi gjort de svåraste arren sa Lasse. Och så plockade han fram Breathe Out, nästa låt till inspelning. Men vad nu, så det låter, det stämmer inte alls. Den här låten är stämd i den uråldriga solfeggioskalan, vilket innebär att
