Mixa om låtar som inte blivit bra? Oftast brukar jag inte göra det. Har en låt har hamnat fel i arret, och det gör de ibland – Även i de bästa tänkbara händer – kan det vara lika bra att lämna den, skriva nytt och gå vidare. Men ibland så försöker jag få till inspelningen/mixen på något sätt.
Det lyckas väl sådär, jag har aldrig uppnått något optimalt resultat i förhållande till hur jag hör den inom mig. Men ofta funkar den iaf och det kan vara bra nog. Ibland, om jag absolut vill ha med låten, så spelar vi in den på nytt, lite senare. På både Omine och AmaOna var det en låt som vrenskades, vi hamnade i kreativitetskoma eller drog åt olika håll.. På Omine försökte vi få till det, fixade och fixade och fixade.. musikerna var utflygna ur boet och befann sig utspridda i världen, men på AmaOna gjorde vi en ny inspelning av den låt som vi fått tvärstopp på (och då blev den himla bra).
Med det i minnet, så vet jag ju att förutsättningarna för att lyckas är begränsade. Att det är bättre att spela in den på nytt. Det är då den berömda tidsaspekten kommer in,
låten är tänkt för Melodifestivalen och sista inlämningstid är imorgon vid midnatt..
Så pga av denna lilla tidsdetalj, så har jag lämnat allt material, alla inspelningsfiler till min lokala ljudtekniker Mattias (kan man använda den beskrivningen i sammanhanget musik? Låter med som något lokalt tillverkat.. hihi 🙂 Anyway, jag har lämnat låten till honom och han ska se om vi kan få ordning på den, leka lite med det material vi har.
En utmaning, minst sagt.
Håll tummarna kära du 🙂
- Café Cobra-Marlou Mönnig Malou Berg o Anita Prytz 1980
Det var lättare förr, bara upp på scenen och dra järnet, hej och hå. Inget mixande och trixande hit och dit. Och så söta vi var. Jag har dragit på mig min gamla spetsgardin, tja varför inte? Plastkörsbären är pricken över i.